Stevie Wonder – I don’t know why

God kväll!

Ska bli kul att se resultatet när det torkat.

Helgens nya favorit får avsluta en välbehövd vila:

Ledisi – Joy

Ser mer än någonsin fram emot löning och när H&M’s divided exclusive kollektion släpps

再见。 (Zàijiàn)!

Fuck yeah, äntligen helg!

Därför passar dagens låt väldigt bra:

Dolly Partons ”9-5″

Det var allt för idag, så på traditionell urduvis säger jag

Khuda hafiz!

”Ive been tryin to get down
To the heart of the matter
But my will gets weak
And my thoughts seem to scatter
But I think its about forgiveness ”

och jag trodde aldrig att den dagen skulle komma då jag fick mersmak för rött vin, men åh vad jag längtar efter lite rött vin i kombination med Wilson Picket.

Dagens låt, som säkert kommer att behålla tronen i mer än en dag, är (trumvirvel, padapadaaam)

Karen Dalton’s – Something on your mind

(youtube:  http://www.youtube.com/watch?v=vAs7wCzaADQ)

”Let these times show you that you’re breaking up the lines,
Leaving all your dreams too far behind”

Ska också passa på att ge svar till Leni kommentar på mitt söndagsgnäll. Leni menade att ibland vet man inte hur man ska bete sig mot en före detta förälskelse/fling (you name it) och därför bara ignorerar personen av denna anledning.

Men om personen ifråga hjälper en på travet genom att säga ett artigt men kravlöst ”hej”så kan man väl klämma ur sig ett hej tillbaka?

Min sökning efter The Guilds spelning på MTV gav detta resultat:

”Vi har en liten apa som läser allt på siten och för ett så kallat ”index”. Detta är vad vi hittade i detta ”index”. Apan är rätt kass dock……och just denna sökningen hittade apan ingenting.

Kontrollera att du stavat rätt och försök igen. Ooh oh oh”

Dålig på uppdatering, men idag saknade jag förra söndagens mysiga loppis trots att jag efteråt svor på att aldrig sälja bakelser på loppis igen. Mitt bästa fynd som jag lyckades byta till mig har förnamnet gul och efternamn overall.

Gnäll – time

Det tog lite mer än 20 år, men sen insåg både jag och Irene att förutom ytligheter, diverse färdigheter så går många killar/män fortfarande runt och beter sig som om dem gick på högstadiet…SUCK. Det värsta är ”suck och stön”- blickarna vissa av dessa män ger en i hopp om att man ska på det viset hypnotiseras till att börja mysa med dem igen..länge leve generationen som fortfarande praktiserar reverse psychology..SUCK!

NYHETER

Från och med imorn kommer denna blogg att handla om…trummor,musik,trumpet paramparamppa: Musik såklart!

Detta missbruk of mine, denna underbara gåva till mänskligheten ska få vara centrum i mitt blogguniversum ett tag framöver. Varje vecka, om orken vill infinna sig ska det finnas en dagens/veckans låt. Första bandet läggs dock upp på lördag (tålamod är guld värt sa någon lärd), men kul blir det, och många roliga spelningar ska man se till att gå på Wihiie!

VECKANS LÅT

The Guild – Lost weekend

Klicka på länken nedan så ser ni dem spela också:

http://blogg.svt.se/psl/2008/11/21/musik-med-the-guild/

Take care y’all!

Många verkade göra nåt just den dagen så det blev en liten mysig målarfest med få personer,

mycket vin, dans och solande.

Togs inte många foton, men dem få som togs finns längre ner.

Kwaheri!

I mitt strösurfande råkade jag snubbla över något som först verkade väldigt bisarr; en bild på hitler som har sex med en kvinna bakifrån. Min första tanke var att det måste vara nåt påhitt av Sverigedemokraterna, någon med sjuk humor eller någon som vill håna Hitler?

Men nä, det var en antiAIDS kampanj där man denna gång valt att använda sig av 1900-talets största diktatorer för att väcka uppmärksamhet i den väldigt döende debatten om AIDS/HIV.

Fina bilder, men kom igen tyskar, bättre reklam kan man göra.

Det finns liksom inget med reklamen får för tankarna på AIDS, och sen när man väl fattat att det rör sig om den hemska sjukdomen så har både Hitler, Stalin och Saddam sedan länge stulit uppmärksamheten från det reklamen egentligen ska handla om.

Hela idéen med diktatorer var bra, men bildmässigt skulle man ha satsat på nåt annat. Den här reklam kommer att vara lika effektfull som EU’s videokampanj (ett ungt par som har sex i duschen och mitt i zoomar man in tjejen som ler medan hon tar fram kondomen) för att få folk att använda kondom dvs. NADA!

Det finns något dumförklarande med kondomen och en stor kränkning mot sjukdomen att man inte kunnat göra bättre reklam än det här för att föra tillbaka strålkastarna på AIDS.

O andra sidan så skriver ju jag och en massa andra om reklamen så nån effekt fick det väl…

Dagens upptäckt: José Mário Branco

Yo ovengo a offrecer mi corazon (kan vara felstavat

ciao!

Low ridah: Oh my good..you’re alive!

Bump’n ride: yeah why wouldn’t I bee?

Low ridah: Well ehrm…I sort of heard you were in rehab…

big silence

Bump’n ride: what? Me? Rehab…for what?

Low ridah: Sexual addiction, alcohol, drugs,drums…and beans and marcians.

Bump’n ride: Marcians?Beens, and S.A.D and drums?

Low ridah: Yes. Someone even said that you’d just left for another planet, as you apparently tend to do so regularly (no not in the naughty way you might think!).

Bump’n ride: Are you serious love?

Low ridah: Well kinda.

Bump’n ride: Ok to be honest with you I just gave my computer a holiday, or it took a holiday from me, to be honest we split up but are back together again, so you can spread the news. And meanwhile here are the pictures from what we did when we were apart.

undra om bägge två blev hårda på samma gång…det måste väl vara det läskigaste och nästa fundering tänker jag hålla för mig själv men  alla kan nog gissa vad det är.

Hotter than hot hot strumpbyxor bjuder favvomärket agent provocateur på

Vill ha begäret växer sig stark varje gång jag ser den smaragdgröna acneklänningen…be patient my love, I’m coming for you!

Nu till veckans mest tragiska modehändelse; den eritrianska affären på hötorget har valt vita skyltdockor till sina traditionella dräkter…sorgligt och smaklöst på en och samma gång.

På tråkighetens vandring snubblade jag över lite godsaker som får en att drömma bortom krisen och allt vad det innebär

Dags att förhandla med John Blund.

Oyasumi (nasai)!

2009 känns som året då döden gör sig påmind om att den finns som en skugga bakom varje person,  och varje gång har det rört sig om förtvivlade mammor/pappor som försökt rädda sina barn och antingen misslyckats eller dött med dem.

De som misslyckats har alla samma uttryck, nämligen den av en människa vars själ lämnat de.

Fint var det iaf att så många ville hedra Hoda Sunyare och hennes barn.

Tisbah ala kheir!